It's this time of year again
Vi alla kan väl känna igen man är lite jävla butter, för att man ligger efter och det är stressigt? Men visst fan är det [OKUL] när man inser att det faktiskt är jag själv som bara är så jävla lat! Då kommer nästa ingrediens till diarrésåsen som är mitt liv att FY FAN vad synd det är om en! Och ack å ack så mycket som är jobbigt fastän man själv är pitt-pajsarn som stökat till all skit man måste städa upp.. Men inte fan orkar man städa upp heller! There's just so long man kan valsa runt i skiten och bara tycka synd om sig själv innan man vaknar upp, får riktig ångest, och tänker att man måste deala med följande:

• Att man ligger tokefter i sommarkurser vilket leder till
- Ångest över om CSN "trillar in som det ska, det går bra"
- Att man minns att det finns visst tre kurser till man borde avsluta

• Att igolkotten Valdemar man tog hem på fyllan har diarréskitit ner hela lägenheten
- Och man orkar tack vare sin självömkansperiod inte städa det heller

• Man borde ta upp att man brutit en deal med en dansk
- Som kan leda till att man får "den danske maffia" efter sig

• Att man borde kolla upp om hur sitt fjärde år kommer att se ut
- Eftersom det verkar vara så att sina klasskamrater kuppat in att det blir distansår
- ...Och inser att det man nyss skrev ovan lika gärna kunnat vara en kupp i ett högre skede

• Att man måste hålla låda som en kung för att inte skapa prekära situationer